Konferensprogram 2021

Pediatrik- och psykiatriprofessor W. Thomas Boyce är chef för Division of Developmental Behavioral Pediatrics vid University of California, San Francisco. Han undersöker samspelet mellan neurobiologiska och psykologiska faktorer i barns utveckling och förklaringen till barns särbehov. Han menar att förklaringen inte ligger i arv eller miljö, utan i ett invecklat samspel mellan genetiska förutsättningar och omvärldens bemötande.

Dr Boyces forskning tar upp individuella skillnader i barns biologiska mottaglighet för sociala sammanhang, såsom familj, klassrum och samhälle. Thomas arbete, som har genererat över 200 vetenskapliga publikationer, visar att en viss andel barn (”orkidébarn”) visar exceptionell biologisk känslighet för sina sociala miljöer och bär högre risker för sjukdom och utvecklingsstörningar i miljöer av motgångar och stress. Stödjande och lyhörda tidiga miljöer har starka och avgörande effekter på barns hälsa och välbefinnande.

Med vetenskaplig grund och tydliga råd ger hans bok Orkidéer och maskrosbarn: hur alla barn kan blomstra (Volante 2019) ett stöd för alla som möter barn – både som föräldrar och som yrkesmänniskor. Med en stor dos värme ger han i denna föreläsning fakta och vägledning.

I den här föreläsningen får ni veta mer om vad som gäller för skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete och om hur skolan kan utveckla sina arbetssätt för att främja likabehandling för alla elever. Här belyses bland annat vikten av gemensamma förhållningssätt, tillitsfulla relationer och ökad medvetenhet om normer för att bidra till ett skolklimat som är öppet och inkluderande. Skolverket kommer också att presentera några av de kompetensutvecklingsmaterial som finns till stöd för arbetet.

”Det är en av de bästa skolor jag har varit på under mina nio år på Skolinspektionen och då har jag ändå varit på ungefär 250 skolor.”
I Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning 2019 fick Visättraskolan det högsta omdömet inom samtliga kategorier och har lyfts som ett gott exempel i deras sociala medier.

Semira Vikström, ”Årets rektor 2020” och Erik Hall, biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, har sedan hösten 2013 arbetat tillsammans på Visättraskolan, en kommunal F-6-skola belägen i ett så kallat socioekonomiskt utsatt område i Huddinge. Semira och Erik har även skrivit boken Elevhälsa i praktiken – Hur gör vi? tillsammans med kollegan Dounya Hayyoun och skolforskaren Ingrid Hylander.

Visättraskolan har gjort en uppmärksammad utvecklingsresa från en ”bortvalsskola” till en skola som idag genomsyras av ledorden kunskap, trygghet & trivsel. Under föreläsningen, som tar avstamp i deras bok, får du ta del av konkreta framgångsstrategier som har bidragit till att vända en skola som tidigare befann sig i en nedåtgående spiral till att vara en skola som genomsyras av kunskap, trygghet & trivsel, hos både elever och personal.

Delar ur innehållet:

• Visättraskolan hösten 2013 – Hur såg uppdraget ut som Semira fick som nytillträdd rektor?
• Resultat utifrån uppdrag – Vilka är de konkreta resultaten av det intensiva utvecklingsarbete som bedrivits på skolan?
• Konkreta exempel på framgångsfaktorer
• Hur skapa en gemensam skolkultur där alla delar bidrar till en helhet?
• Hur organisera för en elevhälsa som arbetar hälsofrämjande för alla elever?

Hur organisera en rastverksamhet som främjar elevernas kunskap, trygghet & trivsel?

Om skillnader mellan fjärr- och distansundervisning under Covid- 19 och den reglerade fjärrundervisningen samt de nya regleringarna som kan tillämpas på utbildning från 1 juli 2021.

Under de senaste decennierna har praktiker, policyförfattare och forskare brottats med hur begreppet digital kompetens skall förstås och vad det innebär att vara digitalt kompetent i vårt arbete. Definitioner av den digitala kompetens som elever skall utveckla genomsyrar våra policydokument, samtidigt som det i Sverige är mindre tydligt utryckt vad det betyder för lärarprofessionen. I forskningssammanhang där lärares digitala kompetens förs fram är begreppets innebörd antingen odefinierat och förgivettaget eller beskrivet med orimligt många, både generella och specifika, förmågor och färdigheter. Ett antagande som delas inom forskningsfältet är att lärares professionella digitala kompetens är mer komplext och diversifierat än den digitala kompetens som krävs inom många andra yrken. Mot denna bakgrund problematiseras i föreläsningen vilken betydelse digital behöver ges i relation till den gedigna kompetens som lärare redan har. Vilka är de förväntningar om reformerad, innovativ, empatisk och likvärdig utbildning genom digital teknik som lärare skall leva upp till?

Digital kompetens är en färdighet som alla lärare ska utveckla hos eleverna. Eleverna ska lära sig förstå internet och digitaliseringen. I skolans uppdrag ligger att lära elever hantera digitala verktyg på ett juste sätt, som gör att de utvecklar ett gott medborgarskap med empati och förmåga till civilkurage om så behövs. I sin föreläsning kommer Kristina om hur du kan stärka elevernas digitala kompetens som en naturlig del av din undervisning. Du kommer får fem ingångar på hur du kan närma dig undervisningen kring digital kompetens. Genom Kristina Alexandersons föreläsning kommer du få konkreta tips på hur du kan arbeta för att stärka din och din elevers digitala kompetens.

Under Vetenskapsfestivalen deltar Kodcentrum tillsammans med Chalmers tekniska högskola med inspirerande aktiviteter för lärare och elever som uppmuntrar till att skapa digitala lösningar på samhällsutmaningar. I det här samtalet möts representanter från grundskola, högskola och civilsamhälle för en dialog om hur vi i skolan kan ge barn och unga engagerande utmaningar som främjar problemlösning, värdeskapande lärande och socialt entreprenörskap.

I detta samtal berättar Sara om en hisnande nära framtid där vi alla kan få förmågor som superhjältar med hjälp av ny teknik som kommer allt närmare våra kroppar. Denna teknik börjar transformera djupt mänskliga egenskaper, förstärka och förbättra våra sinnen och kan göra oss både smartare och friskare. Vilka konsekvenser får detta i klassrummet? Är en intellektuellt förstärkt elev snart det nya normala? Hur ska vi lärare förhålla oss till dem som fått ett implantat för ökat fokus vs dem som inte fått ett sådant? Och vad behöver eleverna själva lära sig om den digitala utvecklingen för att vara bäst rustade för att hantera den framtid som snart är här?

Samtalet leds av Ulrika Bergwall, Volante förlag.

Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Det förbereder eleverna för arbetsliv och vidare studier samt att vara en aktiv samhällsmedborgare. I den här föreläsningen får ni veta mer om vad begreppen betyder, hur man kan arbeta och varför det är ett viktigt uppdrag för skolan.

Svenska 15-åringar anser att matte och naturvetenskap är viktigt för framtiden. Men intresset och självförtroendet i ämnena har sjunkit. Sveriges fjärdeklassare är duktiga på att läsa, men läser inte frivilligt då de anser att det är slöseri med tid. Och den upplevda stressen bland unga är oroande mycket hög, främst bland flickor.

Välkommen till ett samtal om hur barn och unga ser på kunskap och hur vi med vetskapen om detta kan resonera kring förutsättningar för lärande. Samtalet tar avstamp i rapporten Generation Ekvation – En rapport om ungas attityder till skola, skolämnen och lärande i Sverige, en ny IVA-rapport om ungas attityder till kunskap. Rapporten är framtagen av IVAs projekt Framtidens kunskapssamhälle i samarbete med Vetenskap & Allmänhet. Visionen för detta projektet är ett samhälle där kunskap ger människor möjligheter att bygga en bättre värld för alla.

Syftet med rapporten Generation Ekvation är att skapa en grund för saklig diskussion om hur dagens unga ser på, och tar till sig, kunskap i och utanför skolan. Rapporten har ett extra fokus på naturvetenskap, matematik och läsning och ger en ny samlad överblick av resultat från delarna som rör barn och ungas attityder i de stora nationella och internationella skolundersökningarna. Bland dem PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study), TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) och PISA (Programme for International Student Assessment), samt den återkommande nationella undersökningen Attityder till skolan som utförs av Skolverket.

Digitaliseringen har kommit snabbt och medför både möjligheter och utmaningar. I vår digitala samtid kan vi låta oss underhållas av våra mobiltelefoner 24/7! Hur kan vi hantera en alltmer uppkopplad vardag och vad säger forskningen egentligen?

För att möta den tilltagande konkurrensen om ungas uppmärksamhet behövs innovation i hur kunskap sprids. Initiativet Det syns inte med hjärnforskare Sissela Nutley arbetar för att höja kunskapen bland unga och deras närstående vuxna. Ta del av de viktigaste tipsen på hur man pratar med sina elever om hur hjärnan egentligen fungerar och vad de behöver för att kunna bli mer effektiva i sitt skolarbete. Sissela berör vad som händer i hjärnan i lärprocessen och hur vi pedagoger skapar de bästa förutsättningarna för att stötta lärandet.

För många av våra barn och unga ökar tiden online i dessa pandemitider och därmed även utsattheten. Frågor som berör nätvardagen och ungas uppkopplade liv är högaktuella och något de flesta som arbetar inom skolan kommer i kontakt med. Det är många som hör av sig till Prinsparets Stiftelse och efterfrågar tips, råd och inspiration om hur man på ett effektivt och metodiskt sätt kan arbeta med dessa frågor i skolan, för att hjälpa eleverna att skapa en tryggare och mer hälsosam nätvardag. Förutom att sprida kunskap, inspiration och information om befintliga satsningar, vill Stiftelsen ta vara på insikter och tankar från skolpersonal runt om i landet. I chatten under seminariet får ni gärna ställa frågor eller berätta hur just ni arbetar. Ni kan också maila frågor på förhand till prinsparetsstiftelse@kungligastiftelser.se

Med skolans unika expertis i lärandet och kring elevers situation och behov, samt Stiftelsens gedigna arbete för barns trygghet på nätet, kan vi tillsammans skapa förutsättningar för en tryggare nätvardag. Seminariet har sin utgångspunkt i Stiftelsens kostnadsfria skolplattform Lajka och vad Stiftelsen ser som vägen framåt: Att möjliggöra ett aktivt värdegrundsarbete i skolan där hat och hot på nätet tacklas.

Hur pratar vi med elever som tror på lögnerna som sprids online? Hur kan lärare handskas med konspirationsteorier om vacciner, Estoniakatastrofen, det amerikanska valet eller om sammansvärjningar som illuminati? I det här samtalet ges några ingångar till hur skolor kan jobba.

Författarna till boken Elevhälsa i praktiken – Hur gör vi? möter Skolverkets Johan Lilly Gyberg i ett samtal om hur elevhälsan kan organiseras för att främja inkludering av alla elever. En inkludering som i sin tur skapar förutsättningar för en likvärdig skola.

Samtalet kommer att utgå från forskning inom området och du kommer även att få ta del av konkreta exempel på främjande och förebyggande insatser som bidrar till att skapa en skola för alla.

Mänsklighetens utmaningar som beskrivs i Agenda 2030 är komplexa. Lärande för hållbar utveckling är alla ämnens ansvar. Skolverket presenterar resurser för utveckling av undervisning i lärande för hållbar utveckling. Stödmaterialet utarbetas av lärosäten utifrån aktuell forskning om lärande för hållbar utveckling och riktar sig till alla som arbetar i skolan. Kompetensutvecklingen är utformad för kollegialt lärande.

Detta interaktiva seminarium syftar till att nyansera bilden av dyslexi och lyfter vikten av att skapa en inkluderande klassrumsmiljö som främjar olika sätt att förmedla och ta in kunskap. Alla har olika förutsättningar och behov att lära sig och för att vi ska ta vara på elevers unika kompetenser och individuella styrkor behövs öppenhet, lyhördhet och förståelse.  Vi vet att det kan vara ett hinder för barn och unga att be om hjälp om de inte känner att det finns utrymme för att lära sig på ett annat sätt, eller om de hjälpmedel de nyttjar avviker från det som anses normativt.

Under seminariet kommer Prinsparets Stiftelse att bjuda in till interaktiv diskussion, där du som jobbar inom skolan är hjärtligt välkommen att dela med dig av dina erfarenheter och tankar kopplat till hur vi skapar en inkluderande lärmiljö där lärandet sker på elevens villkor. Om möjligt, förbered gärna och skicka in tankar utifrån frågorna nedan och skicka till oss på förhand på: prinsparetsstiftelse@kungligastiftelser.se. I seminariet deltar även representanter från Stiftelsens samarbetsskolor som svarar på frågor och delar med dig. Seminariet är ett tillfälle för skolpersonal från hela landet att samlas kring denna viktiga fråga och utbyta kunskap och inspiration.

Frågor att fundera på innan:

• Hur skapar du en inkluderande klassrumsmiljö där alla kan lära sig individanpassat?
• Vilka hjälpmedel använder du och varför? Vilka olika typer av elever har nytta av dessa?
• Om ni hade obegränsade resurser, hur hade ni arbetat med att individanpassa och skapa en inkluderande miljö?

Journalisten och författaren Sophie Dow berättar om hur livet avvek från manus den dag då dottern Annie föddes. Sophie, som är född i Sverige men som lever och verkar i UK, berättar om sin dotters unika kromosomprofil – så unik att den är uppkallad efter henne – och om hur hon kom att grunda Salvesen Mindroom Centre. Organisationen, som sedan starten hjälpt flera tusen familjer, verkar för att skapa insikt om och förståelse för barn och vuxna med inlärningssvårigheter och finns som stöd och hjälp för bland andra barn & unga, föräldrar, pedagoger och olika verksamheter. Vi får höra om hur organisationen samarbetar med den skotska motsvarigheten till Skolverket för att göra det lättare för lärare i arbetet kring olika inlärningssvårigheter. Genom denna föreläsning får ni insikter och konkreta tips att ta med i er egna vardag – i jobbet eller i det privata.

Sophie berättar om hur lite vi egentligen vet om hjärnan men också om hur hjärnforskningen nu med rasande fart fokuserar på att bättre förstå hur hjärta och hjärna samverkar. Tack vare en stor filantropisk donation finns nu också Salvesen Mindroom Research Centre på Edinburgh University.

Föreläsningen avslutas med en hjärtlig inbjudan till ett stort evenemang 2023 i Edinburgh.