Talare

Sara Arvidson är Kommunikationschef vid Örebro universitet sedan 2014. Vid sidan av detta är hon teamledare och kursledare på SIDA i ett femårigt projekt för att skapa bättre forskningskommunikation i Rwanda. Hon arbetar även för Region Örebro Län med att positionera regionen, bland annat kopplat till universitetets forskning.

Under 2020 och 2021 är hon med och leder en nationell expertgrupp, tillsammans med Vetenskapsrådet. Denna grupp ska ta fram förslag på hur kommunikation kan bli en systematisk del av svensk forskarutbildning, och en pilotutbildning kommer att göras vid Örebro universitet.

Sara har tidigare varit chef, redaktör, programledare och reporter på Sveriges Televisions riksredaktion i Stockholm och programledare och redaktör på TV4:s nyheter. Hon har även jobbat som PR-konsult i London. Förutom åtskilliga TV-program och reportage har hon skrivit boken What makes the news? A study of newsgathering at the BBC.

Jenny Björkman är samverkansdirektör vid stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond med ansvar för stiftelsens forskningskommunikation, samverkan och publika verksamhet. Hon är docent i historia och har tidigare arbetat bland annat på Forskning & Framsteg.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond verkar för att främja humaniora och samhällsvetenskap och delar varje år ut 500 miljoner kronor till forskning inom dessa fält.

Teresa Cerratto-Pargman, docent i människa-datorinteraktion vid Stockholms universitet, leder forskargruppen Critical Computing vid Institutionen för data- och systemvetenskap i forskningsenheten Interaction Design and Learning. Hon är PI för projektet : Etiska och Juridiska utmaningar i förhållandet till AI-driven praxis inom högre utbildning finansierat av WASP-HS-programmet.

Sarah R Davies är professor i teknikvetenskap, materialitet och digital kultur vid institutionen för vetenskap och teknologi vid Wiens universitet. Hennes arbete utforskar samverkan mellan vetenskap och samhälle, och hennes publikationer omfattar böckerna Hackerspaces (2017, Polity), Science Communication (2016, Palgrave, tillsammans med Maja Horst), och Exploring Science Communication (2020, Sage, med Ulrike Felt).

Sophie är en av ledarna för the National Co-ordinating Centre for Public Engagement, UK (NCCPE). En organisation som fungerar som stöd för universitet i arbetet med att engagera samhället i forskning och vetenskap. Hon har en strategisk roll på NCCPE där hon bland annat arbetar med policyfrågor som inkluderar förespråkande; kulturförändring; kapacitetsuppbyggnad; och forskning. Hon är också redaktör på Research for All, en internationell peer reviewed tidning som fokuserar på alla typer av samhällsengagerade forskning som strävar efter att göra det möjligt för forskare, allmänhet och organisationer att arbeta tillsammans för viktiga samhällsfrågor. Sophie, som i grunden är fysiker har genom sin karriär haft ett fokus på public engagement bland annat i sina tidigare roller på the Science Museum, NESTA och på BBC.

Anna Maria Fleetwood har närmare två decenniers erfarenhet av att kommunicera vetenskap. Hon har ansvarat för Vetenskapsrådets strategiska inriktning för kommunikation av forskning och forskningsresult – ett uppdrag som innebär att skapa kontakt och vara en länk mellan företag, myndigheter, organisationer, politiker, media och allmänhet för att bygga långsiktig acceptans och förståelse för högre utbildning och forskning. Anna Maria sitter med i ett antal advisory boards och programkommittéer, både i Sverige och på EU nivå.

Emma E Engström disputerade 2015 vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH. Nu arbetar hon som forskare vid Institutet för Framtidsstudier inom temat ”Nya teknologiers samhällspåverkan” i ett projekt finansierat av WASP-HS där vi studerar och predicerar spridning av AI i samhället med det övergripande syftet att bättre förstå AI-teknikens samhälleliga effekter.

Mikael Hansson är redaktör, skribent, kommunikationsansvarig inom området artificiell intelligens, digital innovation, teknik och samhällets omvandling.

Arbetar med kommunikationsfrågor vid Umeå universitet och inom AI-forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society (WASP-HS), grundat av Wallenbergstiftelserna.

Rapporterar dagligen om AI och teknikfrågor på webbplatsen Digital Impact North.

Pressansvarig vid flera konferenser om AI och datavetenskap. Ett exempel är IJCAI, en världsledande AI-konferens, när den arrangerades i Stockholm 2018. Författare till flera böcker och har arbetat för många olika medier, radio och onlinekanaler.

Dr Marina Joubert forskar inom forskningskommunikation vid Stellenbosch universitet i Sydafrika. Hon uppmuntrar forskares proaktiva involvering i öppen dialog mellan vetenskap och samhälle, och utvecklingen av evidensbaserad praxis för forskningskommunikation. Hennes forskningsintressen fokuserar på hur forskare svarar på ökande krav på allmänhetsengagemang, och hur forskare kan stödjas att bli mer framgångsrika i att nå ut till olika samhällsgrupper, ungdom, politiker och andra mottagare. Förutom forskning så omfattra hennes arbete också akademisk undervisning och korta utbildningskurser.

Susanne Karregård är kommunikationsstrateg vid Folkhälsomyndigheten och har arbetat med kommunikation om smittsamma sjukdomar och folkhälsa sedan 2004. Hon arbetade även under pandemin 2009 med de nationella kommunikationsinsatserna.

Susanne har en bakgrund inom kultur- och kommunikationsvetenskap samt fil mag i vetenskapsjournalistik och har tidigare arbetat bl a på SVT barn- och ungdomsredaktion med vetenskapsmagasinet Hjärnkontoret.

Dick Kasperowski är professor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Hans intressen omfattar medborgarforskning, styrning av vetenskap, metoder för medverkan i vetenskap och humaniora, samt öppna samverkansprojekt inom vetenskapligt arbete. Med aktuella perspektiv på vetenskap och teknik i åtanke ligger den analytiska fokusen av hans forskning på hur ny teknik formar relationer och utvecklingen av epistemiska kulturer mellan aktörer som gör anspråk på olika erfarenheter och kunskaper; hur politiska och vetenskapliga representationer förhåller sig till varandra och hur (vetenskapligt) medborgarskap ansluter till forskningspolitik och vetenskaplig praxis. På senare tid har hans intressen övergått till att studera den roll som storskaliga digitala plattformar, AI och etiska gränsdragningar spelar i medborgarforskning.

Dr Annette Klinkert är verkställande chef för European Science Engagement Association (EUSEA) (www.eusea.info), en internationell plattform för kunskapsdelning för de som arbetar med allmänhetsengagemang. En viktig del av denna organisation är att inspirera nytänkande strategier och aktiviteter för engagemang i forskning, baserad på dialoger mellan forskare, policyskapare, medborgare och intressenter. Annette Klinkert är också grundare och verkställande direktör i city2science, ett tyskt bolag som utvecklar kommunikationsstrategier som länkar samman vetenskapliga institutioner med utvecklingsstrategier för städer och regioner (www.city2science.de). Under de senaste 15 åren har hon startat och organiserat ett antal storskaliga format för forskningskommunikation i Tyskland, t ex vetenskapsfestivalerna GENIALE, WissensNacht Ruhr, FameLab Germany och Maker Faire Ruhr. Annette Klinkert tillhandahåller expertkunskap om hur man främjar dialog mellan många intressenter och om samverkande kreativa utvecklingsprocesser för städer och regioner, baserad på sin professionella expertis inom forskningskommunikation, allmänhetsengagemang och drift av städer. Hon leder kvalificerade kurser i allmänhetsengagemang för forskare i början av karriären, och effektorienterad förslagsutformning för institutioner inom europeiska finansieringsprogram som t ex Horisont 2020.

Björn Källström är forskare i marinbiologi på Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium. Han forskar på olika aspekter av biologisk mångfald kopplat till hur vi bäst ska gå till för bevarande den. Björn driver tillsammans med projekt 8-Fjordar sedan 2017 ett skolprojekt kring invasiva arter i havet där lärare och elever får lära sig mer om problemen med invasiva arter. Eleverna får sedan själva vara med och hjälpa forskare när de letar efter nya invasiva arter. Skolprojektet har fått medel från Havs och Vattnmyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götaland för att under fyra år utvidgas till att täcka hela den svenska kusten för att ytterligare förbättra möjligheterna till tidig upptäckt av nya invasiva arter.

Niklas Laninge är psykolog och leder idag beteendeinsiktsteamet på den beteendepsykologiska koncernen PBM. Sedan 2010 har Niklas hjälpt organisationer att tillämpa beteendevetenskap inom exempelvis kommunikation och produktutveckling. Han har hjälpt en rad organisationer och myndigheter att agera mer beteendeinformerat.

Utöver detta arbete har Niklas författat tre böcker om att just tillämpa beteendevetenskap för att skapa storskalig och hållbar beteendeförändring. Numera skriver han mest om detta i sitt veckovisa nyhetsbrev.

Lena Lindhé är samverkansstrateg på Högskolan Väst. Hon har många års erfarenhet av att arbeta med kommunikation och samverkan inom akademin. Hon tjänstgjorde under större delen av 1990-talet vid Högskolan i Karlstad, nuvarande Karlstads universitet där hon arbetade som kommunikatör och redaktör. Lena arbetar numera övergripande med strategisk samverkan inom Högskolan Väst i Trollhättan, där hon var informationschef under åren 2000-2007.

Lena har under åren 2017-2020 lett ett av de Vinnova-finansierade K3-projekten, ”Nya Vägar för flexibilitet i högre utbildning – i hela landet”. Lena ingår i styrelsen för det nationella nätverket UniLink som samlar 22 lärosäten kring utveckling, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling rörande lärosätenas samverkan.

Klas-Herman Lundgren är politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet sedan 2014 och jobbar bland annat med forskningspolitiska frågor i Matilda Ernkrans stab. Bakgrund inom forskningskommunikation och i den svenska studentrörelsen.

Dr Jenni Metcalfe grundade Econnect Communication år 1995 för att hjälpa forskare att kommunicera sin forskning. Som forskningskommunikatör sedan mer än 30 år har hon arbetat som journalist, kommunikatör, universitetslärare och forskare. Jenni är en av grundarna av Australian Science Communicators, och medlem av nätverket International Public Communications of Science and Technology (PCST) Network sedan 1996.  Jenni är gästföreläsare vid Australian National Universitys Centre for Public Awareness of Science. Jenni anser att alla människor har rätt att engagera sig i forskning, så att de kan fatta bättre informerade beslut i frågor som påverkar deras liv.

Anders Sahlman är en erfaren och uppskattad presentationscoach som coachar såväl forskare som TV-stjärnor. Han har arbetat med forskningskommunikation i mer än 15 år, men syns även i tv-rutan som skådespelare och standupkomiker. Han coachar deltagare i tävlingen Forskar Grand Prix och sedan tre år även juryn i TV4:s Let’s Dance.

Teresa Palmquist, enhetschef för Kommunikationsutveckling, på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ansvarig för regeringens uppdrag till MSB gällande samordnad myndighetsinformation med anledning av utbrottet av covid-19. Uppdraget syftade till att säkerställa att Sveriges befolkning känner till vad varje enskild individ ska göra för att undvika att själv bli smittad och för att inte smitta andra. Vidare ska alla känna engagemang och motivation för att aktivt och uthålligt följa myndigheternas rekommendationer om hur vi tillsammans kan minska smittspridningen.

Dr James Pamment är docent i strategisk kommunikation vid Lunds universitet, och gästforskare vid Carnegie Endowment for International Peace. Dessutom delar har en tjänst som chefredaktör för tidskriften Place Branding and Public Diplomacy, och är fakultetsforskare vid USC Center on Public Diplomacy. Innan han började hos Carnegie var han en specialrådgivare till European Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats, och chefsanalytiker vid centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS), en statlig tankesmedja vid Försvarshögskolan. Han har tidigare innehaft forskningspositioner vid University of Texas i Austin, University of Southern California, och Oxford University.

Ingrid Persson är kommunikationschef vid Malmö universitet. Har lång och bred erfarenhet av att driva kommunikationsarbete inom offentlig sektor, varav de senast tio åren inom lärosäten. Stimuleras av att arbeta med kommunikation om hur utbildning och forskning kan bidra till att göra tillvaron för människan lite mer begriplig i sitt sammanhang och hur forskning kan bidra till att göra världen lite bättre.

Brian Trench är forskare, redaktör och kursledare i forskningskommunikation, och var tidigare vetenskapsjournalist och föreläsare vid School of Communications, Dublin City University (DCU) i Irland. Han startade och drev ett mastersprogram i forskningskommunikation vid DCU, som fortfarande är aktivt efter 25 år. Brian Trench har föreläst och deltagit i seminarier och konferenser i mer än 20 länder. Hans publicerade verk innefattar Routledge Handbook of Public Communication of Science and Technology (1st ed. 2008, 3rd ed. 2021), som han samredigerat med Massimiano Bucchi. Han är president för den internationella organisationen PCST (Public Communication of Science and Technology) Network, 2014–2021.

Kenneth Wall arbetar som kommunikationschef på Södertörns högskola. Han har lång erfarenhet att jobba med kommunikation inom politiskt styrda offentliga organisationer varav knappt tio år inom ett lärosäte.

Kenneth har arbetat som kommunikationsdirektör inom Axfood och Ambea samt inom Region Stockholm bl a som kommunikationschef på Södersjukhuset.