Föredrag

Våra elever och barn är vana skärmanvändare och spenderar i många fall mycket egen tid på nätet. Men vet du vad de unga möts av med en skärm i handen och hur det sociala livet ute på nätet ser ut?

Maria Dufva har lång erfarenhet av brottslighet på nätet och hon pratar öppet och frankt om hälsa och brott kopplat till barn och ungas skärmvanor. Hon vill utbilda barn och unga till ett medvetet liv på nätet och i sociala medier och hon vill uppmärksamma oss vuxna på vilka utmaningar ungas samtida liv på nätet innebär.

Medverkande: Maria Dufva, Bonnier fakta

Barn och unga ägnar en stor del av sin tid åt att vara på internet, men lämnas ofta ensamma till exempel när de söker information. Informationsflödet är enormt och elever behöver därför genom hela sin skoltid få lära sig att söka information och att kritiskt värdera den. Hur kan vi förmedla ett källkritiskt förhållningssätt till våra elever och hur kan vi undervisa om digitala källor?

I denna inspirerande föreläsning får du som pedagog med dig fem värdefulla tips tillbaka till klassrummet.

Medverkande: Maria Heimer, Studentlitteratur

Digitaliseringen innebär både möjligheter och utmaningar för oss och våra elever. Anders Thoresseon kommer ge konkreta exempel på vad begreppet ”digital källkritik” är och varför källkritik har blivit ett verktyg att använda varje dag. Han kommer också att vidga bilden av situationer då källkritik behövs, visa på kommande utmaningar och förklara hur bra lösenord är en del av lösningen.

Medverkande: Anders Thoresson, Lärarförlaget

Kristina Alexanderson är projektledare på Internetstiftelsen som varje år kartlägger elevers digitala engagemang och kompetens. I detta föredrag tar hon utgångspunkt i digitala lektioner om digital källkritik och hur du med konspirationer som utgångpunkt kan arbeta för att förstå hur informations sprids, kan granskas och förstås.

Medverkande: Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen

Sökalgoritmer. Superintelligent AI. IOT-samhället. Ett allt mer komplext medielandskap kräver kunniga och medvetna medborgare, som klarar av att navigera de nya utmaningarna – utan att hamna utanför eller bli manipulerade.

Statens medieråd har regeringens uppdrag att stärka samverkan mellan alla aktörer som på olika sätt arbetar med att sprida medie- och informationskunnighet (MIK). Skolan har en central roll i arbetet för ökad MIK, inte enbart för utbildning utan som grund för ett aktivt, delaktigt medborgarskap med bas i den demokratiska värdegrunden. Men det är många som kan bidra. Frågan är hur vi kan få alla krafter att dra åt samma håll. Kan ett medieborgarmärke vara ett verktyg på den vägen?

Medverkande: Anette Novak, Statens medieråd

I tider av alternativa fakta, fejknyheter och halvsanningar är det viktigt att förstå varför vi ofta är irrationella och faktaresistenta och hur vi med vetenskaplig metod kan bli bättre på att skilja fakta från fiction. Vi behöver lära oss mer om hur information når oss och våra elever.

Vilka mekanismer styr i en värld där sociala media har blivit världspolitik? På ett lättsamt sätt förmedlar Emma Frans kritiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt och berättar hur vi kan använda hennes metod i klassrummet.

Medverkande: Emma Fans, Volante förlag

Barn och ungdomar lever stora delar av sina liv på internet, inte sällan med några få sociala medier som ingångar till omvärlden. Den källkritik elever får lära sig i skolan tycks dock ha brister i kopplingen till de utmaningar dagens digitala informationsflöden medför. Studien ”Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapport” är en kvalitativ studie om undervisning och bedömning av informationssökning och källkritik i Samhällskunskap och Svenska.

Medverkande: Hanna Carlsson, Lunds universitet